Hejsan
Tänkte att jag skulle försöka mig på det här med att blogga. Varför? Jo, jag är en människa som ofta kommer på vad jag ska säga i efterhand. Det kan vara i en diskussion med andra, i ett möte eller när jag på något sätt blir förorättad. Tankarna vill liksom inte samla sig tillräckligt snabbt för att jag ska lyckas komma med någon klatschig motkommentar eller slå näven i bordet. När det jag har att säga angående diskussionen om till exempel vad jag gillar för mat har kommit fram, så har mina diskussionskompisar ofta börjat prata om nåt annat. Så om de frågar; "vem tycker du ska bli Sveriges statsminister" och jag utbrister "Pizza är gott", så kan det bli lite underligt. Roligt säkert, men jag tas knappast på något större allvar.
Så min tanke är att bloggen kan bli en plattform för mig att få lite plats att faktiskt uttrycka mig så som jag vill, eftersom jag får tid att tänka.
Så vem är jag?
Det är inte det lättaste att svara på. Få personer har sett alla mina sidor då jag är farligt bra på att anpassa mig efter olika sociala situationer. Jag väljer liksom den sida jag tycker passar och stänger in de andra bakom en välmurad fasad.
Den enda som jag faktiskt har vågat visa hela mig för är min högt älskade sambo P. Konstigt nog har han också vela stanna med mig i över 5 år...
Lite enkla frågor som ger en fingervisning om mig:
Ålder: snart 28...
Bor: förort i södra Stockholm
Arbete: nada, arbetslös och sjukskriven...
Utbildning: barnskötare samt en halv utbildning till Levande Verkstads pedagog.
Familj: ovan nämnda sambo, mamma, pappa, lillebror, storasyster och mina guldklimpar (systers barn)...
Intressen: sticka, virka, sy, måla, skriva, textiltryck, scrapbooking... I princip allt skapande förutom lera....
Kuriosa: har studerat Italienska på Sicilien under en termin, hade under våren 2014 min första konstutställning, älskar att titta på längdskidåkning, kan för mitt liv inte uttala ordet schnitzel....
Tack för besöket!
Massor av Ida-kramar!
Du skriver fantastiskt! Man drar faktiskt på munnen trots ämnet...
ReplyDeleteHeja👍
Tack så jättemycket:) roligt med min första kommentar!
ReplyDeleteÅh Ida, jag läste detta för nån vecka sen på telefonen och glömde bort att skriva när jag kom hem. Så himla roligt att du provar på bloggvärlden, och du skriver så vackert! Du förenar förnuft med humor och det är så himla viktigt. Jag ser mycket fram emot att läsa dina "efter"tankar! :)
ReplyDeletekram mormor
ReplyDelete